Jag hade nog fan stans kallaste jobb i natt när jag bevakade en hungerstrejkande djurrättsaktivist vid Plattan. Det blåste från alla håll samtidigt, och jag har faktiskt aldrig förr varit med om att det regnat på mina trumhinnor. Nattens mest upphetsande ögonblick var de gånger mina kollegor från diverse bevakningsbolag kom förbi för att skratta och peka på den åkt på dygnets drygaste bajsmacka. Men faktum är att jag hade valt passet alldeles själv. Jag tror nämligen på kämpande idealism - även om jag med facit i hand känner att det var klart mer idealistiskt att stå utanför i snålblåsten (räknade ut att kyleffekten bör ha varit ca -20°C) än att ligga och snarka invirad i en presenning.
No comments:
Post a Comment